Kära blogg,

Luna är en genialisk katt, hon borde få pris. vi har en fuktskada här hemma, jiippie! men iallafall, luna har ställt sig på ryggstödet på soffan och sträckt sig upp emot väggen och suttit och glott på väggen också, och exakt där hon har glott och slängt sig upp har vi numera en fuktskada. luna förutsåg förmodligen detta, duktigkatt – du borde få pris i, duktig katt som hittar mögel. iallafall, så nu ska det börjas greja här hemma från och med imorgon. efter dom har fixat röret som läcker måste dom ta bort den tapeten som blivit fuktskada och får då bryta upp väggen här. det vill säga, dom måste måla om på ena väggen och då ska jag fanemej BEGÄRA en snygg fondvägg för allt detta besvär dom utsätter oss förr. jag ger mig inte utan fight!

Jag har dragit mig för att ringa och höra hur det är med kattbebisen. vill inte att hon ska må dåligt och kanske är hon okej, men om hon inte är det vill jag inte höra det, vilket jag snart måste göra, men just nu orkar jag inte. vill bara att hon ska vara frisk och må bra. Luna har nu återgått till sin vanliga fåtölj igen, jag vet inte varför hon fick för sig att sova i den nya fåtöljen när den andra verkligen är hennes favorit, men nu har hon äntligen tagit sitt förnuft till fånga och gått tillbaka till den vanliga. duktig tjej!

Det finns mycket jag vill skriva, men jag vet inte riktigt vart jag ska börja ;/.. känns som man blir alldeles yr ju mer man tänker på allting som tynger mig just nu, men vad ska man göra? hur ska man göra för att inte känna såhär och glömma allting? vissa saker sätter sig så fruktansvärt hårt, vilket känns jobbigt.

Nu ska jag krypa ner i sängen, imorgon ska jag ha föreläsning igen. jag borde verkligen ta tag i och börja läsa, men jag orkar inte, jag har ingen som helst ork till att läsa. jag har aldrig någonsin stött på en sämre lärare, vilket känns tråkigt, för jag försöker tycka om honom och ge honom en chans, men han är värdelös. 99% av klassen känner förmodligen likadant som mig. nåväl, förstår inte hur jag ska klara tentan, men man får hoppas på det bästa och trösta sig med att det inte gör någonting om man missar en delkurs, men vem fan vill inte ha bra betyg?

”Jag kan inte skilja på om jag vill skada dig , men du av någon borde förstår att man inte gör såhär mot mig..”

Jag gav upp för länge sen.

Hur man än gör blir det vara fel. vad ska man göra för att vara bra nog? förmodligen måste man ändra sitt sätt att  prata, vara och föra sig för att vara bra nog. vad har hänt med alla människor? varför kan man inte bara säga ifrån ordentligt, vad är folk rädda för egentligen? är så trött på allt smusslande som alla omkring håller på med. att vara  uppriktig är bra, men många anser tydligen att det är fel? förstår inte. blir så trött.

Luna är också trött på detta. luna föredrar ärlighet framför lögner. luna är bra hon, man vet alltid vart man har henne – på rätt sida. en kattpuss till er som är ärliga och ett rivsår i ögat på er tråkiga och falska människor!

I will never be good enough for you, S.

Jag inbillar mig att det blir bra, bara jag härdar ut. jag inbillar mig att det faktiskt är inbillning, men verkligheten hinner ifatt mig. folk vänder sig om och kollar konstigt när jag sitter där och kvider, när jag går dubbelvikt, när jag nästintill gråter av smärta. men det är okej, för jag var väl gjord av stål? för det är väl så ni inbillar er? att jag fixar allt? jag tror ni har fel, och även jag har fel. jag tror så mycket om mig själv, som inte är sant. jag tror jag blir okej om man bara knäpper med fingrarna, men det är lögn. vad kan rädda mig nu? kattguld.

Vad vore ett liv utan katt?

Värdelöst. Ett liv utan katt är som ett rum utan möbler. Tomt, dött och stillastående. Sedan Luna kom in i vårat liv blev livet långt ifrån innehållslöst.

På onsdag ska vi hälsa på våran tussboll. hon är tydligen vild och duktig nu. det glädjer mig. jag vet inte om sebbä är så glad, han har ju lite svårt med att visa känslor om man säger så. jag vet inte vad det är med luna nu för tiden, hon sover nästintill hela tiden och hon är svår att få igång när man vill leka med henne. kanske har man stimulerat henne för lite helt enkelt? jag vet inte. känns som hon är ledsen eller någonting. jag vet inte. jag får så dåligt samvete när jag vet att jag inte har lekt så mycket med henne och kanske är hon arg på mig då? fast arg kan hon nog inte vara, för varje natt kommer hon och ska gosa och sova. nåväl, snart får luna iallafall sällskap på ett ellet annat vis och det kommer bli toppen tror jag.

nästa år kommer vara ett händelserikt år. mer än så kan jag inte säga, men jag ser framemot nästa år. och om jag nu klarar min sociologi A kurs, kommer jag börja på b-kursen och klarar jag då den, så har jag alltså bara ett halvår kvar, sen har jag en kandidat examen i sociologi. inte så pjåkigt ändå! vi får väl se vad som händer. jag tar ett steg i taget. jag vill inte tänka för långt fram för det klarar jag inte riktigt av om man säger så. jag har en tendes till att måla upp för stora drömmar och planer och sen i slutändan blir jag bara besviken, så jag försöker hålla en låg profil.

Jag måste vaccinera Luna också. jag missade hennes vaccination i maj. dumma mig! jag glömde helt bort det. vi bodde ju i uddevalla hela sommaren, så det försvann liksom i planeringen. men nåväl. jag kollade på djurapoteket vad dom tog för en vaccination och dom tog 450;-. tycker det känns mycket, så ska ringa våran vanliga vetrinär imorgon i uddevalla och höra vad dom tar. vi ska ändå till uddevalla nästa vecka, så då kan vi passa på att vaccinera henne då. nog om vaccination! nu ska jag avrunda, ta mig en kopp té till och kolla om luna vill kramas lite, men det finns en risk för att hon vill ligga och sura i fåtöljen. jag tror en bebis kommer pigga upp henne. skattpussar!

Tenta.

Ja, den ska jag skriva. men istället har jag tillbringat min förmiddag med att kolla på meningslösa klipp på youtube, chattat med diverse människor, duschat, smörjat in mig i cocos-lotion och nu sitter jag här. jag borde öppna dokumentet och bara skriva, få ett flow. men det är otroligt svårt. jag har en del på igång som jag kan skriva. men jag får alltid någon slags spärr. jag sätter hinder för mig själv, som jag har svårt att ta mig förbi. nåväl, om jag skriver nu – så får jag mer ledig tid samt mystid med sebbä ikväll när han har kommit hem. jag är alltid ute i sista sekund med tentor, typiskt mig. den ska vara inskickade på måndag 12;00. så jag har ju hela dagen imorgon också. men på söndagar går jag in i någon slags vilofas, fast åt andra sidan känns det som jag alltid är inne i någon slags vilofas? nästa vecka står det iallafall på schemat att ha föreläsning onsdag och torsdag, sen åka till sophia och fira henne, för hon fyller år på torsdagen. men jag har dock inte möjlighet att åka till borås förens på fredagen, men det blir nog kalas ändå. näst vecka efter det står det på schemat att åka till uddevalla på torsdag, gå på new moon premiären på natten, lysekil på fredagen, andreas premiär på lördag och hem på söndagen. såhär ser iallafall schemat ut just nu.

Nu hoppade en skattkatt hit och lägger sig bakom mig. det känns inbjudande att lägga sig bredvid och gosa, men jag ska försöka stå emot. Luna har verkar trött här ett par dagar, hon sover otroligt mycket och är lite halvsur emellanåt. på tisdag eller onsdag ska vi hälsa på våran bebis. vi har förmodligen kommit på ett bra namn också, då dom vi tänkte innan inte passar in på hennes färger tyvärr, men nu tror jag vi har kommit på ett bra och passande namn. vi får väl se helt enkelt. ska bli mysigt och hälsa på henne igen tycker jag! hon är så söt och duktig. vi ska ta med en filt till henne också, som hon kan sova på.

Just de ja, tentan var det ja. men först ska jag se vart brun tog vägen, för hon valde att inte sova bakom min rygg. kattsussar!

Jag har inte förlorat någonting, jag har vunnit min värdighet.

Jag är snart påväg till skolan, seminarium idag som verkar otroligt intressant, om etnicitet, kön och sexualitet. senare idag åker vi till uddevalla och blir kvar där tills på lördag. ska bli skönt och åka dit lite och bara andas annan luft. länge sedan jag pratade med julia nu, på tiden att hon kommer hem nu snart tycker jag. för jag har en överraskning! ville bara skriva ett kort inlägg och bevisa att jag fortfarande är i bruk. jag läste blondinbellas blogg igår, och hon skrev att om man vill ha många besökare, ska man skriva om dagens outfit och ge tips. det låter löjligt, så det kommer jag aldrig göra!

Sebs sa precis att jag och julia är katter, idkatt och julkatt – låter bra. lunkatt är glad, med rätt anledning. kattpuss!

jag är ok, jag mår bra – tror jag i alla fall? jag är nog inte helt säker. jag vet inte ens vad jag gör om dagarna. känns som jag sover, vaknar, går runt hemma som i en egen värld och sen lägger jag mig för natten igen. jag gör ingenting känns det som, ingenting utav värde iallafall. jag måste försöka rycka upp mig, men det är otroligt svårt. skolan suger orken ur mig. vilket egentligen är konstigt i och med att jag inte pluggar så hårt som jag egentligen borde. kanske är detta ingenting för mig, kanske är det för svårt för mig? jag vet inte. jag vet inte vad jag klarar, jag vet inte ens vad jag orkar. jag borde nog rannsaka mig själv och verkligen komma fram till vem jag är, vad jag vill, vad jag är kapabel till – men jag har inte orken. jag vet inte vem jag är, jag vet ingenting längre. jag är bara den där ledsna ida som jag inte ens vill vara. men jag vågar inte se förbi det som är framför mig, jag vågar inte ta mig framåt för jag är rädd att falla tillbaka.

Hur tar man sig igenom svåra stunder när man känner att man inte har orken kvar? hur gör man då? när man känner att man har klättrat för länge och man är trött.