Det är så ensamt här och tomt. Det är så påtagligt när jag är här, innanför dessa fyra väggar. Jag saknar dig varje sekund och jag önskar du var här. Tårarna bränner så lätt bakom ögonlocken och jag försöker vara stark, för många tycker det inte är okej. Och jag är ensam med min sorg, och du är borta. Jag undrar vad du gör nu. Du sover nog, så fridfullt. Och vakar du över mig, över mig och Leiah? Har du ett vaknade öga över oss och håller ständig koll? Jag tror det.. Som den vackra stjärna du nu är, så lyser du alltid som starkast rakt över oss.
Jag älskar och saknar dig, Luna. Det kommer jag göra nu, imorgon och för all framtid. No matter what.
